Coolt

När jag surfade in på Adlibris för en stund sedan, ser jag till min stora glädje att Kärleksretorik är den senast sålda boken. Wiiii!

Gott Nytt 2010

Den nya

http://martinaskowronska.se/

Reflektioner och God Jul

För ungefär ett år sedan, när jag började skriva den här bloggen, var tanken att den främst skulle skrivas ur ett businessperspektiv. Men jag har insett att bloggen inte riktigt håller den inriktningen längre. Mer och mer har bloggen kommit att handla om både privat och professionellt, om både viktigt och oviktigt, om politik, samhälle, kärlek och business, om böcker och författarskap, om mig och mina aktiviteter. Och det är så jag vill hålla det för nu. Jag gör ett byte från företagsinriktning till retoriska vardagsbetraktelser istället. Vill passa på att tacka er  som hänger här och följer den här bloggen och önska alla mina bloggläsare, bokläsare, vänner, kunder och samarbetspartners en riktigt

GOD JUL!

 

Ernst hemma hos mig

Och så damp den ner i brevlådan, julklappen från mitt bokförlag. Och YES! Det blev den boken som jag hoppades på att få! Tack Forma.

Newsmill-artikel

Här är min Newsmill-artikel på temat retorik så klart!

Andra advent och tjejmys på Lydmar

Andra advent tillbringades med härliga tjejer på Lydmar. Jag och underbara Kishti Tomita som har skrivit boken ”Fina flickor är inte högljudda” (Ica Bokförlag) snackade om våra böcker så klart.

Jag snackar Kärleksretorik

I fredags var jag en av inspiratörerna på Lindeberg Business Club. Jag snackade Kärleksretorik och det såg ut så här:  

Ja, vad gör honom förbannad?

För en tid sedan skrev jag det här inlägget där jag ifrågasatte Fredrik Reinfeldts förmåga att visa känslor.  Peter Wolodarski på DN har också kommit fram till samma slutsats. Så här skriver Wolodarski:

Jag satt precis utanför radiostudion och observerade genom fönstret att statsministern inte visade några synbara känslouttryck under de 90 minuter som sändningen pågick.

Tittar man på bilden som finns i papperstidningen vid denna artikel ser man Reinfeldt fläta sina fingrar och bygga en mur med sina händer. En gest som han mycket ofta använder. Distansskapande är ett faktum. Kanske har någon mediatränat honom och tutat i honom att han signalerar makt med denna pose. Det kan vara fallet, men i så fall handlar det om en makt som tillhör honom själv och inkluderar inte resten av den svenska befolkningen. Det är inte ”vi”, utan det är ”ni” och  ”jag”.  Hierarkin bekräftas. Och makten därtill.

Retoriken säger att man behöver ha jämn balans mellan logos (fakta, argument), ethos (personlighet, varumärke), pathos (känsla, engagemang) för att bli trovärdig i sin kommunikation. Eftersom alla situationer är olika och man brinner olika mycket för olika saker, så säger det sig självt att man inte alltid kan vara beräknande och iskall. Fredrik Reinfeldt skulle bli snäppet vassare och trovärdigare om han ibland också kunde ge uttryck för andra känslor. Uppenbarligen är det fler än jag som efterlyser detta. 

 

Precis vad jag menade med…

… det här inlägget (närmare bestämt – update 22 nov 09) är detta: Nu har jag hittat en kolumn i DN, skriven av Lena Andersson, som visserligen beskriver en annan situation, men där likheterna i vart diskussionen är på väg och hur man hanterar den specifika debatten är slående lika. Lena Andersson skriver om hur man igonerar det faktiska problemet och den faktiska debatten och helt avsiktligt riktar fokus mot en helt annan typ av problematik. Jag citerar:

Med sin ofattbara hållningslöshet legitimerar Nobelmuseet mordet på en konstnär genom att visa förståelse för de kränkta känslor som orsakat det. Därtill ignorerar man filmens sakinnehåll: kvinnans underordning i religionerna och kvinnor misshandlade med stöd i ”heliga” skrifter, för att i stället visa sympati för dem som känt sig förödmjukade av fakta. /…/

Man tror inte sina ögon. Försvar av kvinnors rättigheter och en skildring av kvinnoförtryck i Allahs namn jämställs med rasism och hets.

De som styr diskussionen i en annan riktning än kärnfrågan (som i detta fallet handlar om kvinnoförtryck) använder sig inte av giltiga motargument. Deras sk motargument lider brist på logisk relevans och hållbarhet, eftersom de inte håller sig till ämnet för diskussionen. Men det finns även inslag av propagandagrepp i den sk motargumentationen. Propaganda handlar bland annat om att förenkla en rådande situation. Man kan göra det genom att försöka ändra fokus på diskussionen så att huvudfrågorna tonas ner och hamnar i skymundan.

Kvinnorna blir dubbelt förtryckta: på grund av underordning i religionerna och nu på grund av diskussionsfokusbyte.